Ansedel Frans Dubois

1636?-1700

Född omkring 1636 1 .
Död 1700 i Lögdö bruksförsamling (Y) 1 .

Frans Dubois Född omkring 1636 1 . Död 1700 i Lögdö bruksförsamling (Y) 1 .	F Jakob Dubois.

Levnadsbeskrivning

Kolare
Född omkring 1636 1 .
Död 1700 i Lögdö bruksförsamling (Y) 1 .
Begravd 1700-06-10 i Ljustorp (Y) 1 .
Kolare 1688-1699 vid Lögdö bruk (mtl)

Ljustorps vårting 1688-02-27--28:

Skräddarens M:r David Brantz Hustru Sara Månsdotter Meenlöös ankalagar Kohlaren Frans De Bois som för 6 weckor sedan öfwerijhlat hennes Man på Söndagen näst efter 13:de dagen jembwähl och henne med ohöfwiske ordh, och hotat henne medh hugg, begiärandes han dherföre må lagl:n plichta, framläggiandes Brofougdens Jonas Dahls Attest d. ?? Januarij 1688, af innehålld, att sedan BrukzSkrifwaren Mons:r Hans Rehehll om Söndags Mårgon efter trettonde dagen war afrester till Liustorps Kyrkia kommo dhe sin emellan att ord kastas i Lilla Sahlsförstufwun, och sedan dhe kommo uth på gården, dher han jempte andra stodh och hörde på dheras olefwerne, fattade Kohlaren i största ijfrigheet af Jonas Dahl sin Kiäpp, williandes näst eleka ord henne M:r Davidz hustro slå och öfwerfalla, men dock hindrad af sin Son, dhen han der uppå slog och fattade i håret, och han så undkom. Hustro Sara säger att han kallat henne Diefwulls Människa, Skwallerbytta etc. Hwar till Kohlaren alldeles nekar, och begärde att hon medh wittne och skiähl skall sådant bewijsa, jembwähl Jonas Dhal Edeln:n sin Attest besanna må, ingalunda williandes före sig Rätten underkasta. BruukzPrästen H:r Isaak Tordin, som dhen söndagen Predikade i Timbrå, berättar enär han hemkom, hörde han säijas dhet hafwa både Mäster Dawidz hustro så wähl som Kohlaren De Bois sig emellan ord kastadtz, och böre dhe begge för Sabbatzbrott staffas; Matz Kohlare och Erich Ingemarsson efter aflagd Edh wittnadhe, 1:o Matz Seffersson berättar att förberörde Söndag uthi Reshels Cammare war M:r Dawid och Frans Kåhlare då blef M:r Dawidz Hustro igenom Frans Kåhlare påropat, att tillstå dhet uthspridde rycktet att Fransoserne intet kunde giöra något arbete; Hörde wähl att dhe något ordkastades, men intet åbördade dhe hwar andra med några ohöflige ordh, allenast Frans Kohlare rände medh een Kiäpp i handen, dock icke giorde dher medh någon skada. Sammaledes bewittnar Erich Ingemarsson att således passerade, som skrifwit är, och att han förde honom hem till sin hemwist. Hustro Sara har inge wittnen att öfwertyga Frans Kohlare henne öfwerijhlat medh några håniska ordh, och emedan inga fulla skiähl kunna produceras; Ty kan HäradzRätten här till uthan bättre skiähl intet giöra.

(Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3170 (1688) Bild 10900 / sid 1081)

Ljustorps vårting 1688-02-27--28:

§3 Noch anklagar Mons: Hans Reshell Frantz Bois at enär han på sina Embetes ährender gick att see på Stafrums Kiörarne, efter dhen Fullmacht som han af Wälborne H:r Häradz Höfdingen bekommit att förrätta och och beställa dhe ährender som till bruketz nytta lände, och han äfwen kom till Frans der han höllt på att Kåhla, sade han åth Frans, sådan resning tager intet lag, emedan I tage Dagswärksfolket att resa opp mijhlan, Morrade Frantz, och wiste honom een st???, dhen han sade sig willia slijta opp på Reshells Rygg, dher han intet tijger, och bad honom draga till S: V. Helfwetis, kallade honom några gånger Bällghundh. Sedermera d. 26 hujus, hafwer han kallat Reshell Tiuf Skällm och Hundzfått, hwilka ord han inför Rätten tillstår williandes honom dhet bewijsa medh een Span Korn som han säijer Reshell stuhlit. Reshell framlägger en Rächning hwaruthinnan är opfördt samma 1/4 T:a Korn uppå hans Conto, som klarligen är att see, att Reshell uthi dhet måhlet lijdit sådane skymphelige ord oskylldigt. Resolutio: I föllie af dhet 20 Cap: Tingmb: LL: saakfälles Frantz de Bois för sine obewijslige Skällsordh Tiuf Skiällm och Hundzfott till 40 m:r Sm:t. Bookhållaren Mons: Boivi treder i löfte för bem:te böter.

(Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3170 (1688) Bild 10910 / sid 1082)

Ljustorps vårting 1699-03-27:

S. d. kunde saken emellan Ländsman förståndig Oluf Tordin och Frantz Debuo Kåhlare angående 20 P:r Km:t Målsägaren och Härads andel saköre på året 1688 som Ländsman af ber:de Kåhlare fordrade eij till änteligit slut företagas, emedan på förrige Häradsfogdes Agermans Ländsman tillstälte Restlängd som upwijstes, hwarföre Ländsman sade sigh skola swara, på året 1688, allenast Kåhlaren står upförd för 10 P:r Km:t som lärer wara Cronans andel, dem han redan utgiort, och på året 1690 funnes fulle på samma Restlängd Cronans saköre 10 P:r 16 öre, dem Ländsman förmente wara af samma saköre, men syntes eij sannolijkt, efter dhe eij på ett år äro upförde; Fördenskull låfwade Ländsman att till annat Ting här om giöra sig närmare underrättat, Kåhlaren sade att Sahl. Häradshöfdingen Teet och Målsägaren Resell eftergifwit honom både Härads och Målsägare andelarne.

(Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3484 (1699) Bild 400 / sid 35)