4. Peder Bremming (1657-87), son af khden i Njurunda Jöns

Petri Njurenius. Inskrefs i Ångermanl. nationens matr. 12 febr. 1650

och blef år 1657 komm. i Skön. Då hans svärfader khden Andreas Matthiae

blef skiljd från pastorsbefattningen, hade Bremming gjort sig förhoppning

att få efterträda honom, men, såsom ofvan är omtalat, lyckades lektor

Arctman, trots församlingens motstånd, förvärfva sig fullmakt på pasto-

ratet, ehuru mot utgifvande af drygt underhåll åt företrädaren. Som emel-

lertid Bremming äfven öfverlefde Arctman, kom samma historia att upp-

repas, dock i ännu mera invecklad form. Hos konsistoriet hade lektor

Mich. Ström begärt Sköns pastorat, och en del af församlingen under-

stödde Arctmans måg P. Kessler, som var adj. och nådårspräst, under

det att Bremming sökte värfva röster för egen del. Vid tingsransakning

rörande denna röstvärfning missfirmade han häradshöfdingen och dömdes

till betungande böter, som utpantades, men hvilka häradshöfdingen och

kronofogden sedan genom hofrättens dom dömdes återbära; dock hade

han icke någon vidare utsikt att vinna pastoratet, lektor M. Ström drog

sig ur det ojämna spelet och Kessler utgick som segrare ur striden. ---

En annan tingssak framdrog Bremming 1674; hans svåger, tullnären Carl

Bröms, hade vid ett besök i Sthm aflidit i det qvarter för resande, där

han tagit in. På samma ställe bodde ock hustru Margareta Backea, änka

efter landsfiskalen Joh. Huss, hos hvilken Bröms tidigare tjänt ss. skrif-

vare. Hon bestyrde nu på anmodan af den dödes svågrar dokt. Ros-

hemius och huspredikanten Lars Hansson om begrafningen, för hvilken

kostnaderna uppgingo till 260 daler. Däröfver klagade Bremming ss. arf-

tagare och ansåg 160 dlr onödigtvis utkastade, då svågerns lik med mindre

omkostnader kunnat föras till Medelpad. Han ville ej bestå mer än 100

daler, lika mycket, som hans faders begrafning kostat, och kräfde åter

det öfriga af änkan. Men rätten resolverade, »att 260 daler icke syntes

vara för mycket kostat på en begrafning i Stockholm, man borde näml.

hogkomma, att man omöjligen kunde en cronones betjent med 100 daler

kmt uthan neesa begrafva. Hvarföre det förmenas sal. fiskalens änkio

snarare böra för sitt menagie i detta mål berömmas, än några penningar

af henne tillbaka kräfjas». Bremming bodde först i Råstad, sedan hos sin

gamla tjänstlösa svärfar i Walknytt, där kapellanen äfven afled 1687.

          G. m. Sara Bröms, dotter af khden i Skön Andreas Matthiae n. 12.
          Af barnen: Andreas, stud. i Upsala 1681, d. i Sthm ss. informator; Sara,
          f. 1671 g. m. Komm. i Skön E. Fluverin och Er. Gestrin; Några döttrar
          gifta i Stockholm.